Kapitel 1
Jag drog av mig dom vinröda conversen och slängde ner dom på golvet, drog av mig jeansjackan och hängde den över fåtöljen, jag ropade hallå men fick inget svar och konstaterade att jag var ensam hemma, jag gick ut i köket och hällde upp ett glad juice, satte mig vid köksbordet och kollade ut genom fönstret. Borta i horisonten såg jag Big Ben, London eye och en himla massa folk. London, staden jag växt upp i, staden jag älskade mer än allt annat. Min mamma Helen flyttade till London med sina två bästa vänner efter att dom slutat gymnasiet, efter en natt ute på krogen träffade dom ett gäng killar och det var då mina föräldrar träffades för första gången, mamma har alltid varit svag för brittiska dialekter och efter att ha hört min pappa David prata blev hon störtförälskad. Dom flyttade ihop till en lägenhet i centrala London och efter några år föddes jag och mitt namn blev Sienna. Jag fick aldrig något syskon utan växte upp ensam med mina föräldrar och såklart mina bästa vän Hannah, hon är som min syster och jag skulle inte klara mig utan henne. Jag kan prata både flytande svenska och engelska och har varit på besök i Sverige några gånger under mina artonåriga liv. Jag log för mig själv och fortsatte kolla ut på staden, vi bodde i en nyrenoverad lägenhet i mitten av London och min mamma som jobbade som inredningsarkitekt hade inrett den med stor entusiasm. Jag gick tillbaka ut i köket och ställde in mitt juice-glas i diskmaskinen, jag hade spenderat förmiddagen på stan med Hannah, vi hade provat en massa kläder, fikat på starbucks och skrattat åt våra torra skämt. Som vanligt hade jag hittat något på mitt älskade primark och dagens fångst var ett virkat vitt linne, ett par vita ballerina skor och en svart väska. Jag tog med mig på påsen in på mitt rum och hängde in linnet i min underbara garderob och tryckte sedan in primark-påsen i en låda under sängen, hela den var full med sånna påsar och jag skrattade till när jag såg hur fullt det började bli, jag kanske skulle fundera på att inte handla så mycket där. Jag la mig i min säng och tryckte på teven, zappade omkring lite och stannade plötsligt till när jag såg en interjuv med One Direction, världens bästa band, som innehöll den snyggaste killen på jorden. Harry Styles, killen jag drömt om ända sen dom var med i the X factor, jag log ett enormt leende när han sa något roligt i interjuven och jag hoppade till när jag såg att mamma stog i min dörröppning.
"Hej gumman, vad kollar du på?" Mamma log och kom in och satte sig på min säng
"Inget särskilt" Interjuven var slut och jag tryckte av teven,
"Okej, pappa jobbar sent så jag undrar ifall du vill ut och äta, kanske indiskt?"
"Ja, gärna" Jag log och mamma reste sig upp och ställde sig i dörröppningen igen
"Toppen, jag ska bara skriva ett mejl så kan vi gå sen" Mamma log och gick iväg till sitt kontor
Jag reste mig upp och ställde mig framför spegeln på min vägg, dagens outfit som bestod av levis shorts och ett grått kort linne fick sitta på, jag satte på plattången och fixade till en lock i mitt långa brun-blonda hår, egentligen hade jag super-krulligt hår men envisades med att platta det nästan varje dag, min mamma hatade att jag gjorde det och fattade inte hur man kunda kasta bort sånna lockar, men jag tyckte mest att dom var jobbiga. Jag tog min mobil och gick ut i hallen och drog på mig conversen igen och satte mig på fåtöljen och kollade runt på mobilen, mamma kom ut efter en liten stund och vi kunde gå iväg. Det var en varm kväll och det var folk överallt, vi gick till vår favorit indiska resturang och gick ner och satte oss i den mysa källaren. Jag tog som vanligt en chicken tikka masala och mamma tog någon konstig gryta. Vi hade en mysig kväll och kom hem till vår lägenhet sent på kvällen. Jag tog på mig min pyjamas och satte upp håret i en stor knut och satte mig med datorn i sängen, kollade runt på lite sidor och fastnade som vanligt på något klipp från One direction, blev helt glad när jag hörde Harry prata och kollade på klipp efter klipp. Vid tolv stängde jag ihop datorn och kröp in under mitt mysiga täcke, det var ju trots allt skola imorgon.
